Svenskarna och internet 2021 – vi sammanfattar

Inte enbart de äldsta i vårt samhälle upplever att de behöver hjälp när det kommer till användandet av digitala samhällstjänster, så som vården, Skatteverket eller biblioteket. Detta är bara ett fåtal insikter från den senaste rapporten från Internetstiftelsen, och vi har sammanfattningen här:

• 9 av 10 svenskar använder internet dagligen
• 1 av 5 använder inte digitala samhällstjänster på grund av att man saknar förtroende
• Var femte som är i en relation träffade sin partner på nätet
• 2,2 dagar hemifrån, det är snittet för antal dagar man som heltidsarbetande som arbetat hemifrån under året fortsatt önskar framöver
• För ungdomar som deltagit i lektioner på distans under det senaste året ser vi att de flesta föredrar fysiska lektioner och föräldrarna till eleverna håller med
• Många, särskilt äldre, riskerar inte bara ett utanförskap av att inte förstå digitala begrepp men riskerar även att bli mer utsatta när det kommer till livet på nätet. Fler äldre känner även större oro inför detta, dock är det de yngre som känner mindre oro som råkar ut för fler bedrägerier
• Föräldrar sätter upp olika regler för sina barn, beroende på om de är flickor eller pojkar. Pojkar har fler regler hemma vad gäller skärmtid och vilka spel de tillåts spela, medan för flickor handlar fler regler hemma kring vilka de har kontakt med över nätet. Frågar man barnen själva så säger fler barn i lågstadiet att deras föräldrar vet vad de gör och vilka de pratar med på nätet, men från mellanstadiet och uppåt vet inte föräldrarna om alla som barnen faktiskt har kontakt med
• Det finns anledning att tro att den sociala kanal/medium man vuxit upp med och använt mest för att hålla kontakt med sitt nätverk fortsätter vara ens primära kanal även i högre ålder. Man växer med sin kanal och kontakten fortsätter mellan vänner som stannar där.

Det uppkopplade hemmet

• 1/5 pensionärer använder inte internet över huvudtaget
• Den digitala enhet som används mest är mobilen
• 9/10 använder internet dagligen
• Av de som inte använder internet sällan svarar 1/5 att de känner sig otrygga
• ¼ anser att skärmtid får en att känna sig mer social

Digitala samhällstjänster

• 9/10 använder samhällets e-tjänster
• Under 50% av 20-/30-talister använder inte samhällets e-tjänster
• Många 40-talister har inte kommit igång med att använda digitala samhällstjänster
• 7/10 av de äldsta kan inte resa med en digital biljett i mobilen obehindrat. Även många 40-talister
• 1/5 känner osäkerhet för att använda digitala tjänster

Digital integritet och digital källkritik

• Majoritet orolig för sin integritet på nätet – 9/10 känner någon form av oro
• Mer oroliga för utländska myndigheter än vår egen – 23% känner mycket stor oro
• 2/5 av de äldsta har aldrig hört talas om digital källkritik
• 1/3 känner stor oro för ”deepfake” på nätet (svårt att se skillnad på vad som faktiskt är sant)
• ¼ internetanvändare kan inte själva ändra sina cookie-inställningar

Näthat och nätbrott

• 4/10 har blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet
• 35% får bluffmail
• 11% har fått falsk kundsupport/helpdesk
• Mer än var 10:e känner stor oro för att bli utsatt för näthat, fler kvinnor än män
• Mer än 1/10 av högstadieelever har fått stötande bilder från okända
• 35% av tjejer 12-19 år har råkat ut för oönskade kontaktförsök på nätet
• Verklig utsatthet – större oro bland äldre men mindre utsatthet och tvärtom hos de yngre

E-handel och digitala betalningslösningar

• 9/10 e-handlar
• 50% av de som betalar på nätet känner sig otrygga
• Bank-ID, Swish och Klarna – vår infrastruktur för betalningar. Mobilt bank-id störst.
• Många behöver hjälp med bank-id. 20-30 talisterna behöver hjälp, även 40 och 50 talisterna behöver hjälp.
• De flesta har inte använt sig av live shopping eller social shopping
• Endast 3% har handlat med kryptovaluta

Digitala kommunikationstjänster och sociala medier

• Chattar: här är sms fortfarande störst. 76%. Facebook messenger 65%. Instagram 36%.
• Prata via chatt eller IRL, 12-15 åringar har lika lätt för att prata via chatt som IRL
• Nästan hälften av alla som chattar har chattat med folk de aldrig träffat
• YouTube, Facebook och Instagram är de tre sociala medier som använts mest det senaste året. Facebook används varje dag säger 54%, 46% säger Instagram
• Yngre ungdomar använder mest Tiktok och äldre ungdomar Snapchat. Kan det bli så att varje generation tar med sig sitt val av chatt upp i åldrarna
• Yngre använder YouTube främst för nöje och de äldre för musik
• 4/10 Tiktok-användare har postat en egen video det senaste året. På Tiktok är man väldigt involverad själv i innehållet som finns tillgängligt
• Houseparty läggs ner av Epic

Medietjänster och nyhetskonsumtion

• Fler svenskar tittar på digital tv än traditionell, 77% vs 68%
• 90-talisterna lyssnar mest på poddar 91%
• 67% 60-talisterna läser digitala dagstidningar men här är skillnaderna inte så stora mellan åldersgrupperna
• Äldre generationen betalar för papperstidning i större utsträckning
• Yngsta konsumerar nyheter via sociala medier, YouTube och Tiktok

Digitala kulturevenemang, sociala event och träning/nätdejting

• Var femte som är i en relation idag träffade sin partner via nätet. 37% av 90 talisterna
• Kvinnor mer digitalt sociala än män senaste året. Dryckesprovning på nätet är fler män än kvinnor som deltagit i
• Heltidsarbetande som arbetat hemma vill fortsätta arbeta hemma i snitt 2,2 dagar/veckan. Har man arbetat hemma 5 dagar i veckan så vill man fortsätta jobba hemifrån ca 3 dagar per vecka
• Helt digitala möten och konferenser fungerar bättre än hybrider. 26% säger att det fungerar dåligt med hybrider
• Mer än var 5e har haft dagliga videosamtal det senaste året. Väldigt många har börjat videochattat under pandemin
• Nära 3 av 10 har tränat fysiskt med hjälp av digitala träningspass senaste året
• Fem gånger fler män än kvinnor positiva till laglig porr på nätet. Yngre är övervägande positiva till laglig pornografi på nätet

Gambling, nöjesspel och streamers/föräldrar och barn på nätet

• 6 av 10 födda på 2000 talet har tittat på andra som spelar spel på nätet
• Även bland 80-talisterna där är det 36% som tittat på andra som spelar spel
• 10-talisterna och 00-talisterna är vana vida att köpa virtuella saker i spel
• 7 av 10 skolbarn följer streamers, influencers och YouTubers på nätet
• Therese Lindgren är störst bland de som barnen följer. Ijustwanttobecool
• Föräldrar känner sig inte insatta i barnens kommunikation på nätet. Barn i lågstadiet säger att föräldrarna vet vilka de pratar med. From mellanstadiet har barnen kontakter som föräldrarna inte har koll på.
• Föräldrar sätter regler för pojkar vilka spel de får spela, och regler för flickor för vilka de pratar med.

Sammanfattningsvis

I och med att de flesta av oss använder internet dagligen och att vi blir mer och mer digitaliserade, får vi inte glömma att faktiskt inte alla i dagsläget inte är online. Många äldre känner ett visst digitalt utanförskap, inte bara i att inte hänga med i nya begrepp och betydelser, men även i faktiskt funktionalitet. Fler och fler samhällstjänster bygger på ett engagemang på nätet och här är det inte alla som vare sig känner sig bekväma eller trygga.

Oron kring just otrygghet, bedrägerier, näthat och hot är något som de flesta av oss antingen upplevt eller är oroliga för. Vi behöver se fler exempel på tjänster som fungerar bra från början, där tester utförts i större utsträckning än det görs idag. Vi behöver välbeskrivande guider, som passar alla, där man inte tar för givet att användaren har några förkunskaper. Vi bör sträva efter att vårt beteende online blir mer transparent, att man måste stå för det man säger och gör utan att kunna gömma sig bakom fake profiler eller stulna identiteter.

Ett större användande och närvaro på internet medför även större möjligheter vad gäller e-handel, sociala evenemang som sträcker sig över geografiska gränser, möjligheter att träffa den rätta eller kunna utbyta kunskaper kring ja, vad som helst. Det finns alla möjligheter till att kunna utbilda sig och lära nytt, här måste vi dock verka för att vara inkluderande och arbeta på tillgängligheten oavsett språk, funktionsvariationer, ålder eller tidigare kunskaper.

Allting går såklart inte att anpassa för alla utan måste fokuseras till målgrupp men det vi kan göra är att behandla varandra med respekt och skapa ett samhälle online där vi trivs, mår bra och kan känna oss trygga.

Läs den fulla rapporten här på Internetstiftelsens hemsida